moa hanna forssman

Vaknade av alarmet. Usch, måndag morgon.... urk. Kommer ihåg att vi inte har någon fotolektion. Sovmorgon, kan somna om. Inser att det är utvecklingssamtal och att jag glömt senaste läxan. FUCK. Kollar på klockan igen. Vad hände med söndagen? Vart blev den av? Smilar fånigt när poletten faller ner och hissen åker upp. Det ÄR söndag. Somnar om. Men varför ringde klockan en söndag? Mamma kommer in. Det är farsdag. Gör i ordning mackor med smilegubbar och kokar kaffe. Hämtar chocolattechokladen från jackfickan och går upp med brickan. Sjunger falskt på danska för faren och njuter av frukost på sängen med far o mor. Nu är jag tillbaka på mitt rum och har sett ett fantastiskt Greys avsnitt. Det känns lite sorgligt att ligga med en dator på magen och skratta åt sig själv och åt serier. Men ändå är det underbart. Love it. Om en timme lär Englan dyka upp. Det är ganska kasst väder så jag föreslår att vi har en spel/film eftermiddag. Klockan tre måste jag göra min fotouppgift (som jag inte alls har ngn lust med?) och sen beställa bilder? Får slå en pling till Rosenkvist angående det kanske... Ikväll kommer far-faren. Bästefar. Vi åkte buss ihop för några dagar sedan. Det var trevligt. Nu ska jag minsann gå och göra ngt annat.... typ, borsta tänderna. Farväl.