Mombasa
Som Emma själv uttryckte det. "alltså moa, vi är inte så snygga som vi tror att vi är..."
Sorligt och sant. Dagarna i mombasa kände jag mig snygg. Dessa anstälda snubbar gör ett riktigt bra jobb alltså. Kanske är det inte så märkligt att BMG inte hört av sig efteråt. Vi var inte vackra. Eller ja, jag var iallfall inte snygg alls. Kom dit som en blek, småfet europeare med rödprickigt face och kropp. Åkte därifrån som en småfet, rödbränd europe med fem liter passionjuice i magen och en palmhatt på huvudet. Men. Lycklig dock. Jag var hAPPY. Jag hade det riktigt nice. "Det här är livet" var ett uttryck som passade bra i Mombasa. Bland fiskarna. Eller i poolbaren. Eller när framför Hakuna Matata Show. Eller i båten. Eller i indiska oceanen. Eller vid maten. Det där var livet.
Emma hälsar till alla mina fans. Mina fans. suck och stön. Att ha fans kanske vore bättre att ha med på min Bucketlist än "bli känd på google". Att ha fans är ju respekt. Liksom. Ahja. Det jag ville ha fram var att Emma hälsar.
Hejdå.
